Därför gillar vi Peter Englund

Peter den stores bakgrund

Han har getts tillnamnet den store och är sedan många år en uppskattad gäst i såväl vetenskap-liga sammanhang som TV-soffor. Genombrottet kom 1988 med skildringen av slaget vid Poltava, svensk stormaktstids största fiasko. Han har också varit reporter från krigshärdar i forna Jugoslavien och Irak. Den jag talar om är allas vår Peter Englund, bodensonen och histori-kern som tagit om inte alla så i alla fall många med storm.

Ändå finns det smolk i bägaren kring denne man. Hans akademiska karriär har inte varit lyckad, vilket i sig kan vara en merit. Han har också varit "spion" inom underrättelsetjänsten, samt har en brokig bakgrund från sina ungdomsår i vad som skulle kunna kallas ytterlighetsvänstern. Krönet på hans karriär får anses vara nådd i och med invalet 2002 i Svenska Akademien.

I Eyvind Johnsons efterföljd

Det är för tidigt att uttala sig om detta sistnämnda inneburit den av honom själv befarade "dödskyssen" för hans verksamhet. De böcker som kommit sedan dess har i alla fall inte fått lika stor uppmärksamhet, dock hyggliga mottaganden. Just trevligheten kan kanske sägas vara Eng-lunds största styrka. Men vi ska inte missta oss för mycket beträffande hans snällhet. Avslutning-en på Förflutenhetens landskap är ett rasande angrepp på "kapitalismen", och på hans blogg går det att läsa utbrott som knappast lämpar sig för att återge i papperspublicerad text.

Kanske är det en sådan person som vi vill dyrka: en mindre lyckad forskare som dragit nytta? av sitt tidigare politiska engagemang genom arbete hos militären och som samtidigt förmår hantera pennan med bravur och ger ett riktigt trevlig intryck i medierna. Peter Englund har sagt sig vara inspirerad av Eyvind Johnson i sitt skrivande, också en man som många tog till sig men som med åren deklasserats inte minst genom negativa omdömen i Ivar Lo-Johanssons efterläm-nade material. Också Johnson var som bekant bodensare.

Det norrländska arvet

En annan aspekt som går att diskutera i sammanhanget är ärlighet. Någon har påstått att norr-länningarna i allmänhet och norrbottningar i synnerhet är så ärliga att de på frågan om de ärliga svarar nej. Peter har erkänt att han varit otrogen och bekänt sig som porrkonsument. Det sist-nämnda påstods falskeligen på om en blogg om nationalhelgonet Lars Berghagen, vilket ledde till dementi från skribentskan ifråga, som till råga på allt var sambo med Lars Ohly. Att våga tala om moraliskt känsliga ämnen var annars något som Eyvind Johnson ofta ägnade sig åt. De lyser inte över allt annat i hans böcker och har inte ägnats särskilt mycket uppmärksamhet av de litte-raturvetare som intresserat sig för hans författarskap, men de finns på flera ställen. Oftast då utifrån det perspektiv som kom att bli hans adelsmärke: pojken från periferin som blev europa- medborgare och slutligen nobelpristagare.

Ända gången jag kommit i kontakt med Peter Englund live var på en föreläsning inför en knök-full hörsal på förutvarande Högskolan i Luleå. Han talade då under temat vad det var som gick snett på 1900-talet? Senare när jag blivit lite mer bildad har jag förstått att han med stor san-nolikhet inspirerats till ämnet av Eric J Hobsbawms bok om det korta 1900-talet, Ytterlighe- tens tidsålder, som kom två år tidigare. Men om denne känner inte många universitetsstudenter till mycket, varför återkomsten till Norrbotten blev en bejublad tillställning. På utsatt tid då före-läsningen skulle sluta dök en taxi upp utanför fönstret. Något utrymme till personliga reflexioner tillsammans med svensk historieskrivnings största stjärna gavs förmodligen inte.

2007-02-20 Ingemar Sundström

Startsida